:'(

Nej det är något som fattas och jag vet vad det är. Känslan av att alltid ha någon nära att alltid ha någon som lyssnar, att veta att vad du än gör så finns det någon där som förstår dig, känna att när du är ledsen och behöver någon finns han alltid där för att hålla om dig, ge dig en kram får dig att känna dig älskad och säker, Du får den kännslan att du aldrig mer kommer behöva ligga ensam på kvällen och tänka på dina bekymmer för du kommer alltid att ha någon brevid dig! Men jag har inte längre någon brevid mig när jag ska sova och det är det jag saknar, jag får ligga för mig själv och tänka på alla problem gråta ut alla tårar själv. och känna hur mycket fel jag gjort. för jag vet att det är mitt fel. det är det. och jag kan inte släppa det vad någon än säger för det är mitt fel att det inte längre finns någon här, det är mitt fel att ingen stannar kvar. det är mitt fel, att människor alltid tappar kännslorna för mig, jag får en alltid att känna sig oälskad, när jag mår som best varför trycker jag då ner den jag älskar den som får mig att må så bra. Jag saknar den personen jag kunde skratta med, Det går inge längre! så är det. allting är mitt fel, jag vill det inge längre!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin
RSS 2.0